2010 var året som jag trodde skulle komma till att vara det bästa året nånsin...
Min älskade son Ludvig kom till oss....
Året kom även att innebära tunga tragedier inom familjen och bland vänner!! Vi har fått känna på livets stora sorger och blivit påminda om hur viktigt det är att inte ta något för givet.
Denna tunga sorg som följer...tomheten som blir kvar....familjer som splittras...
Finns inga ord!!!
Två otroligt fina människor. Älskade och otroligt saknade!!!
Att livet får vara så orättvist. Så kort.
Mina tankar ikväll går till alla de drabbade familjer.
De som hastigt blivit fråntagna sin far....make...son....bror...vän.
/Många kramar Mia